Straffbart
Datajournalistik

Gängkriminalitet i siffror

Statistik över skjutningar, sprängningar, dödsskjutningar och åtgärder – baserat på BRÅ och polisens data.

Scrolla ner
Översikt 2025

Nyckeltal

De senaste årssiffrorna visar både framsteg och utmaningar i kampen mot gängvåldet.

0
Skjutningar 2025
↓ 42% sedan 2022
Enligt Polismyndigheten[1]
0
Sprängningar 2025
↑ 39% sedan 2024
Enligt Polismyndigheten[1]
0
Dödsoffer vid skjutningar 2025
Enligt Polismyndigheten[1]
0
Aktiva gängkriminella
Polisens lägesbild 2025[3]
Tidslinje 2017 – 2025

Utvecklingen över tid

Skjutningarna har minskat markant sedan toppåret 2022, men sprängningarna fortsätter att öka.

Skjutningar
Dödliga skjutningar
Sprängningar
100
200
300
400
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Källor: Polismyndigheten (månatliga rapporter 2017–2025)[1], BRÅ[2]. Observera: 2025 avser helårsdata. Siffror för 2017–2019 är uppskattningar baserade på tillgängliga delårsrapporter.

Internationell jämförelse

Sverige i ett europeiskt perspektiv

Sverige har gått från botten till toppen i Europa vad gäller dödligt skjutvapenvåld – en utveckling som är unik i EU.[4]

Dödligt skjutvapenvåld per miljon invånare (senaste tillgängliga data, BRÅ 2021)

LandPer miljon inv.Relativ nivå
🇸🇪 Sverige4
🇧🇪 Belgien2.1
🇫🇷 Frankrike1.8
🇫🇮 Finland1.6
🇳🇱 Nederländerna1.4
🇩🇪 Tyskland0.8
🇩🇰 Danmark0.7
🇳🇴 Norge0.5

Källa: BRÅ rapport 2021:8 “Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder”[4]. Avser genomsnitt för perioden 2014–2019. Sveriges nivå har sedan dess varierat.

Vilka drabbas

Ålder, kön och bakgrund

Gängvåldet drabbar framför allt unga män i socioekonomiskt utsatta områden. Både gärningspersoner och offer blir allt yngre.

Ålder på gärningspersoner

Under 18
~15%
18 – 24
~38%
25 – 34
~30%
35+
~17%

Medelålder aktiva gängkriminella: 28 år.[3] Barn 12–15 år rekryteras aktivt.[5]

Kön

95%
män
Man~95%
Kvinnor~5%

Av gärningspersoner och offer för gängrelaterat våld.[2]

Socioekonomiska faktorer

Utsatta områden: En majoritet av skjutningarna sker i eller nära polisens utpekade utsatta områden.[6]
Utbildning: De flesta gärningspersoner saknar gymnasieexamen, enligt BRÅ.[5]
Sysselsättning: Låg sysselsättningsgrad och svaga sociala nätverk är överrepresenterade riskfaktorer.[5]
Familj: Problematisk uppväxtmiljö, inklusive föräldrar med missbruk eller kriminalitet, är vanligt.[5]
Åtgärder

Vad görs för att motverka gängvåldet?

Sedan 2022 har en rad lagstiftningsåtgärder införts eller utreds. Här är de viktigaste.

Sedan den 25 april 2024 kan polisen inrätta tidsbegränsade och geografiskt avgränsade zoner där personer får visiteras utan konkret misstanke. Syftet är att minska antalet vapen på gatan i särskilt drabbade områden.[7]

Kritiker menar att det riskerar att urholka förtroendet för polisen i redan utsatta områden, medan förespråkare pekar på Danmarks erfarenheter där liknande åtgärder visat positiva resultat.[7]

Inspirerat av den danska modellen ska en särskild straffskärpningsgrund införas som medför dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk. Förslaget är en del av Tidöavtalet.[7]

Tanken är att det ska avskräcka från gängrelaterad brottslighet och markera samhällets skärpta syn på organiserad kriminalitet.[7]

Från och med den 1 april 2025 finns möjlighet att vittna anonymt i brottmål som gäller allvarlig brottslighet. Skyddet gäller både under förundersökning och vid rättegång.[8]

Syftet är att bryta tystnadskulturen och förbättra förmågan att utreda och klara upp grova brott. En påtaglig risk för att vittnet eller dess närstående utsätts för allvarliga brott är ett krav.[8]

Polisen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen samarbetar för att ta fram ett nationellt avhopparprogram för personer som vill lämna kriminaliteten.[9]

Programmet ska vara mer kunskapsbaserat, effektivt och samordnat än dagens lokala initiativ. Särskilt fokus läggs på unga i åldern 13–17 år som rekryterats till kriminella nätverk.[9]

Frågor och svar

Vanliga frågor

Svar baserade på officiell statistik och forskning.

Bilden är delad. Antalet skjutningar har minskat kraftigt sedan toppåret 2022 – från 391 till 158 under 2025, en nedgång på över 40 procent. Döden i skjutningar har också minskat. Däremot har sprängningarna ökat markant, från 136 under 2024 till 189 under 2025. Polisen bedömer att minskningen i skjutningar delvis beror på ökat fokus på våldsamma grupper och förebyggande arbete.[1]
Enligt Polismyndighetens lägesbild från 2025 bedöms cirka 17 500 personer vara aktivt gängkriminella. Ytterligare omkring 50 000 personer har någon form av koppling till gängkriminella. Sammanlagt handlar det om ungefär 67 500 personer. Medelåldern bland de aktiva är 28 år, och cirka 5 procent är under 18 år.[3]
Enligt BRÅ:s rapport från 2021 har dödligt skjutvapenvåld ökat kraftigt i Sverige sedan 2013, medan de flesta europeiska länder sett en nedgång. Forskningen pekar på en kombination av faktorer: tillgång på illegala vapen, narkotikamarknader, rivalitet mellan kriminella nätverk, och socialt utanförskap i vissa områden. Sverige sticker ut särskilt när det gäller våld mot unga män (20–29 år) med över 18 dödade per miljon invånare i åldersgruppen.[4]
Enligt BRÅ:s rapport från 2025 sker merparten av skjutningarna och sprängningarna i de tre storstadsregionerna. Polisregion Stockholm står för den största andelen, följt av polisregion Syd (Skåne) och Väst (Göteborg). Inom dessa regioner är det framför allt polisens utpekade utsatta områden som drabbas hårdast, även om våldet också sprider sig utanför dessa områden.[6]
Källförteckning

Källor

Alla uppgifter på denna sida är hämtade från officiella källor. Siffrorna avser helårsdata om inte annat anges.

[1]Polismyndigheten – Sprängningar och skjutningar. Månatlig statistik över bekräftade skjutningar och sprängningar per polisregion, 2017–2025. Källa
[2]Brottsförebyggande rådet (BRÅ) – Dödligt våld. Statistik över konstaterade fall av dödligt våld i Sverige. Källa
[3]Polismyndigheten – Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige 2025. Regeringsuppdrag, november 2025. Källa
[4]BRÅ rapport 2021:8 – Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. Internationell jämförelse. Källa
[5]BRÅ – Barn och unga i kriminella nätverk. Rapport 2023 om rekrytering av unga till gängkriminalitet. Källa
[6]BRÅ – Var inträffar skjutningar och sprängningar? Rapport 2025 om geografisk fördelning. Källa
[7]Sveriges riksdag – Interpellation om gängkriminaliteten. Debatt om visitationszoner och straffskärpning. Källa
[8]Regeringskansliet – Möjlighet att vittna anonymt i brottmål. Proposition 2024/25:20. Källa
[9]SVT Nyheter – Regeringens åtgärd mot gängvåldet – tar fram nationellt avhopparprogram. Källa
[10]Wikipedia – Skjutningar i Sverige. Översiktsartikel med årlig statistik. Källa
Om siffrorna: Statistiken på denna sida är hämtad från BRÅ (Brottsförebyggande rådet), Polismyndigheten och andra officiella källor. För äldre år (2017–2019) finns inte alltid exakta helårsdata tillgängligt, och dessa siffror baseras på delårsrapporter och uppskattningar. Alla siffror uppdateras när ny data publiceras.