Straff för fortkörning

Tisdag morgon, E4:an norr om Jönköping. Klockan är kvart i sju och pendlartrafiken har precis börjat tunnas ut. En 34-årig ekonom i en silverfärgad Volvo V60 lägger sig i vänsterfilen och låter hastighetsmätaren klättra – 120, 125, 130 km/h. Vägen är rak, sikten klar, och han räknar med att hinna till mötet i Linköping utan att stanna för frukost. Lasermätaren i polisens civila bil registrerar 128 km/h. Boten skrivs ut vid vägkanten: 2 800 kronor. Mötet hann han aldrig till – han fick stå i 35 minuter och vänta medan polisen kontrollerade hans körkort.

Fortkörning – eller hastighetsöverträdelse som det formellt kallas – regleras i 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276). Bestämmelsen anger att fordon inom tättbebyggt område inte får föras med högre hastighet än 50 km/h och utom tättbebyggt område inte högre än 70 km/h (den så kallade bashastigheten), om inte annat anges genom vägmärke. Överträdelser bestraffas med penningböter enligt en fast skala som bestäms av Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot.

Bötesbelopp – en fast trappa

Fortkörningsböterna i Sverige följer en trappstegsmodell som bestäms av hur många km/h du överskrider hastighetsgränsen med. Boten är densamma oavsett din inkomst – det är penningböter, inte dagsböter. Systemet gör att straffet är helt förutsägbart.

Vid överträdelser som överstiger 30 km/h riskerar föraren att bötfällas med dagsböter istället för penningböter, vilket innebär att straffet beräknas utifrån förarens inkomst. Dagsböter kan hamna på 5 000–15 000 kronor eller mer. Vid ännu grövre överträdelser – typiskt 40–50 km/h över gränsen – övergår brottet till vårdslöshet i trafik enligt trafikbrottslagen, med fängelse i straffskalan.

"Varje km/h över hastighetsgränsen ökar risken exponentiellt. Vid 50 km/h överlever nio av tio påkörda fotgängare. Vid 70 km/h överlever färre än hälften. Hastighet dödar – det är inte en slogan, det är fysik."

Körkortsåterkallelse – den verkliga konsekvensen

För de flesta förare är det inte böterna som svider mest – det är risken att förlora körkortet. Enligt 5 kap. 3 § körkortslagen ska körkort återkallas vid hastighetsöverträdelse om den inte är att anse som ringa. I praktiken innebär det att körkortet normalt återkallas vid 30 km/h eller mer över gränsen på vägar med minst 50 km/h begränsning. I tätort – där hastighetsgränsen ofta är 30 eller 40 km/h – kan återkallelse ske redan vid 20–25 km/h över.

Spärrtiden varierar mellan en och tolv månader beroende på överträdelsens allvar. Under spärrtiden får föraren inte köra något fordon som kräver körkort. Vill man få tillbaka körkortet efter spärrtiden krävs ett nytt godkänt förarprov om spärrtiden överstiger tolv månader.

Fartkameror och poliskontroller

Sverige har cirka 1 600 fasta fartkameror (ATK – automatisk trafiksäkerhetskontroll) utplacerade längs det statliga vägnätet. Dessutom genomför polisen rörliga hastighetskontroller med laser och radar. Under 2024 registrerades över 180 000 hastighetsöverträdelser via fartkameror, och polisen utfärdade tiotusentals böter vid manuella kontroller.

En vanlig missuppfattning är att man kan undvika böter genom att inte vara registrerad ägare av fordonet. Men sedan föraren identifierats – genom kamerabild, vittnen eller polisstoppning – spelar ägarförhållandet ingen roll. Det är alltid föraren, inte ägaren, som ansvarar för hastighetsöverträdelsen.